sofijah1

När jag hamnat på näl när jag försökt att ta livet av mej så började jag att skriva ner alla mina tankar som jag hade runt saker och ting och ett sådant "tankebrev" var detta:

Onsdag 2 augusti - 06 kl 12:30

Jag har inte kunnat sova många timmar inatt på grund av en sån jävla smärta i min kropp. Mest i handleden där jag skar mej, varför det just värker mer där än i hjärtat vet jag inte.

Inatt så ville jag försöka ta livet av mej igen.. Det ville jag göra på grund av att jag inte vill ha den jävla smärtan i hela min kropp, i mitt hjärta och i min själ. Så jag tänkte hoppa från balkongen, men självklart såg sköterskorna mig gå ut, jag var helt hysterisk och arg och grät när dom drog in mej till mitt rum igen där dom fick ge mej lugnande så jag kunde somna och dom sa även att det skulle hjälpa mot smärtan i kroppen också, men det gjorde den inte och det kan inga mediciner göra. Detta var runt kl 05.00 imorse och efter det att jag skrivit klar hiphop versen om pappa. En undersköterska fick sedan sitta inne på mitt rum resten av timmarna fram till frukost. Detta vet inte mamma eller några andra i min familj om och dom ska inte få reda på nått heller, det lovade natt personalen mej. Det skulle bli alldeles för mycket för dom, så nu blir det några extra dagar här.

Matlusten har försvunnit helt. Har inte ätit något sen kl 20.00 igår kväll då jag åt 2 små mackor.

Tror pappa bor hos farmor nu, varför vet jag inte och jag bryr mej inte heller (tror jag) men en sak vet jag och det är att jag inte vill träffa honom. Jag hoppas att han får upp ögonen nu och att han fattar vad han har gjort och att han ska försöka ta tag i sitt liv och sluta med dej förbannade spriten. För jag orkar inte mer denna skiten mer och det tror jag inte mina syskon gör heller. Jag orkar inte att tappa livsgnistan 1 gång till, jag har gjort det 2 gånger nu, men vad skulle hända om jag provar en 3:e gång? Skulle jag lyckas då? För man brukar ju säga 3:e gången gillt.

Sofia