Den som man älskar, den släpper man fri.

Det finns ett ordsrpåk som lyder:
Den som man älskar, den släpper man fri.

Orden är lätta att skriva men att göra det i verklighet är fan inte lätt! 3 veckor hade vi pratat, setts och umgåtts, men sanden rann ut och du har nu flyttat. Långt långt bort. Du ringde mej igår kväll, jag bara grät och grät. Det är de mesta som jag gör på dagarna känns det som. När jag vaknar gråter jag, så fort jag sätter mej bakom ratten å ska köra så gråter jag, när jag kommer innanför dörren hemma så gråter jag och när jag ska somna så gråter jag. Det känns som jag inte har några mer tårar kvar att gråta, men det finns många fler. Jag vill ju ha dig här hos mej. Om jag bara kunde få va i dina armar och få smärtan att försvinna. Knivet har skurit hjärtat itu känns det som. Dom 3 veckorna var dom bästa som var under hela sommaren och det som känns allra jobbigast är att jag inte hann träffa dej innan du åkte, de är det som är de allra värsta för nu vet jag inte när jag får se dej igen.

Let me die with you
let me fly with you
let me love you
and hold you
over and over again
yeah just over again


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0