Itu på mitten...
Jobbig tid nu som fan.!! Så fort som jag sätter mej bakom ratten så bara tårarna forsar ner. This shit tar fan knäcken på mej. Du ska fan va borta i ett helt jävla år och jag vet inte hur jag ska klara mej. Hur ska jag kunna vara stark utan dej när jag behöver dej vid min sida ?
Jag försöker möta varje dag med ett litet leende på läpparna men det känns helt omöjligt och det lilla leendet som jag väl får fram känns bara fejkat och så jävla oäkta.
Om vi hade sagt att vi aldrig varit tillsammans och bara avsluta med ett farväl hade de ta med fanimej inte vart lättare för jag känner mej förlorad utan dej. Känns som en andra halva av mej saknas. Sängen känns så kall om natten och jag saknar dej mer för varje dag som går och jag tänker på dej så mycket så att det gör ont. Jag vet att du säkert känner likadant som jag, men vad ska vi göra åt saken? det finns inget som vi kan göra åt de och det är det som är de tragiska. Detta är som sagt ingen lätt väg att gå och den blir svårare för varje dag. Jag är glad att jag jobbar såpass mycket så att det är några timmar om dagen som jag iaf kan lyckas tänka på annat. För om jag hade vart ledig så hade jag nog antagligen bara legat hemma i lägenheten och inte lämnat den på hela dagen.
Nu ska jag gå ut och ta en cigarett sen ska jag ta mina mediciner och krypa till kojjs. Imorn ska jag jobba 10-17 sen ska jag köpa mej nya kläder. Behöver det inte egentligen men känner att jag vill de.
Natti Natt Kära Vänner
Jag försöker möta varje dag med ett litet leende på läpparna men det känns helt omöjligt och det lilla leendet som jag väl får fram känns bara fejkat och så jävla oäkta.
Om vi hade sagt att vi aldrig varit tillsammans och bara avsluta med ett farväl hade de ta med fanimej inte vart lättare för jag känner mej förlorad utan dej. Känns som en andra halva av mej saknas. Sängen känns så kall om natten och jag saknar dej mer för varje dag som går och jag tänker på dej så mycket så att det gör ont. Jag vet att du säkert känner likadant som jag, men vad ska vi göra åt saken? det finns inget som vi kan göra åt de och det är det som är de tragiska. Detta är som sagt ingen lätt väg att gå och den blir svårare för varje dag. Jag är glad att jag jobbar såpass mycket så att det är några timmar om dagen som jag iaf kan lyckas tänka på annat. För om jag hade vart ledig så hade jag nog antagligen bara legat hemma i lägenheten och inte lämnat den på hela dagen.
Nu ska jag gå ut och ta en cigarett sen ska jag ta mina mediciner och krypa till kojjs. Imorn ska jag jobba 10-17 sen ska jag köpa mej nya kläder. Behöver det inte egentligen men känner att jag vill de.
Natti Natt Kära Vänner
Kommentarer
Trackback
