sofijah1

Idag så har jag passat Philip i ett par timmar mysigt värre :) Han är ju så UNDERBAR det lilla livet!! Men tråkigt väder har det varit. Men de är avslappnande att passa honom, jag vet inte men jag vilar verkligen ut på nått sätt. Varje gång som jag ska lägga honom för att han ska sova middag så somnar alltid jag oxå, hehe å sen vaknar jag av att Philip klappar mej i håret när han har vaknat å vill upp :) Sen så gick vi ut en sväng å träffa Elise å vi köpte med oss fika som vi tog hemma sen. Sen så lekte jag å Philip kurragömma, hehe!

Sen så åkte jag hem hoppa i duschen å gick ut med niklas,joel,vikkan,christian å sofia å käkade på Hertigen. Sen så gick vi en tur på bryggan, vi trodde att de skulle vara mkt mer ungdomar ute med tanke på att de var skolavslutning igår, men de var nästan inga, men de var mkt poliser, så jag ringde brorsan var att varna honom ifall han var på väg till grebbestad, haha! Överbeskyddande syster!! :)

Om vi ses nån gång och jag tittar bort så fortsätt att gå.

När vi gick nere på bryggan i Grebbestad så bara jag såg dej. Fan du bara stod där. Vilket jag var helt oförberedd på, för du brukar ju aldrig vara i Grebbestad. Jag kollade de om din nya tjej var med men såg inte nån med dej i alla fall. Jag såg att du såg mej, men du vände ryggen till och jag fortsatte bara att gå och låtsades inte om dej, men jag kände blickarna i ryggen och jag var helt säker på att du skulle skicka sms eller nått när de hade gått ett liten stund, men de gjorde du inte.
När jag sedan kom hem och satte mej i soffan så tänkte jag på hur bara några sekunder har allt suddats ut och inget är längre som de var förut. Du har nu stängt den dörren helt som du en gång hade öppen för mej och nu kan du inte ångra dej igen, men de känns skönt faktiskt oxå, att med tiden kunna släppa allt och gå vidare jag oxå en dag, för du har ju redan en ny flicka. Men jag vet att de tar tid även för dej att gå ur hjärtat på någon som man hållt kär bara sådär. Och jag vet att du har känslor som gör ont i dej för de som du såra mej. Men de känns bra att we moving on. För nu har vi lämnat varandra och då kommer tiden få oss att glömma varandra.

Imorn är de lördag och jag ska jobba 12-19 sen ska jag till Leila på grillkväll, dom ska fira mej denna gången. Men jag ska inte dricka, får inte de för medecinen som jag tar å sen ska jag ju jobba dagen efter oxå. Men de ska bli kul i alla fall, jag hoppas att jag får tjötat med mej Labbe oxå, men han jobbar cirka 2 veckor i streck så han visste inte om han orkade, men de hade vart kul om han kom i alla fall :)

Men nu ska jag tvätta av mej sminket å krypa i säng.

Bye Bye


Mot alla odds försökte vi men så en dag var allt förbi.
Nu står jag ensam kvar.
Men kanske ödet förutsåg och tids nog kommer vi förstå.
Det finns ingen väg tillbaks.