sofijah1

"Även om vi har brutna vingar står livet aldrig still"

Onsdag

Har ni nånsin känt de som att någon bara sticker in en kniv i hjärtat å bara skär å skär tills de känns som hela hjärtat gått i bitar och strör sig runt i kroppen? Så kände jag idag, jag var på så bra humör idag först så prata jag med rikard på morgonen å de är ju alltid lika trevligt som vanligt :) sen så ville jag verkligen åka å kolla på fotbollsmatchen som du skulle spela så jag åkte å hämta philip efter jobbet, men på väg till bullaren så ringer kompisen å säger att matchen har blitt inställd å jag blev så himla nere kände jag. Här har jag gått fram å tillbaka i ett par dagar(sen du sa att du skulle spela match i bullarn å ville att jag skulle komma å titta så vi fick ses igen) å verkligen funderat på om jag verkligen är redo att träffa dej igen efter allt som vart, men insåg att de kan ju vara värt ett försök eftersom jag nästan varje dag sen då vi s goodbye har undrat ofta hur du mår, jag brukar tänka på vad du gör och hur de går med allt, men likt förbannat skulle de ju inte bli så heller och jag blev så jävla besviken å lessen, undra om du kände detsamma?? Saknar dej nått så fruktansvärt mkt ännu, men de var nog inte meningen att vi skulle träffas idag vrf vet jag inte, kanske de skulle bli jobbigt för oss båda vem vet, inte jag iaf och svaret får vi nog inte heller, men de jag vet är att varje kort sekund som jag hade fått sett dej hade betytt allt!



Du var fin du var glad som en drömbild finns du kvar
som jag plockar fram ur hjärtat då och då.
Sen den dan du försvann har jag längat efter dej
Gammal kärlek rostar aldrig.