Varför ska de vara så svårt??

Jag fattar inte varför det är så svårt allt de här..??

Idag har de återigen vart en jag-saknar-en-person-dag...Det har de vart dom senaste dagarna å jag fattar INTE varför jag inte kommer över dej? tänker på dej jämt å ständigt å de gör ju så JÄVLA ont hela tiden, känns som hjärtat går sönder i tusenbitar å sprider sig överallt i kroppen. Jag försöker tänka på nått annat men de går inte, allt går bara åt helvete känner jag just nu. Det ska inte göra ont ännu, de är 2 år sen vi sa att vi skiter i det så de ska inte göra ont mer och borde aldrig mer göra de, men likt förbannat så gör de så jävla ont, Idag så nämnde en kompis dit namn å jag bara kände hur hela kroppen börja vika sig å jag bara kände att jag ville åka hem å låsa in mej å bara gråta å aldrig gå ut mer igen...
Men jag vill inte känna såhär inte efter det som du gjorde mot  mej, för du gjorde mej så jävla illa å jag trodde inte att någon skulle kunna göra mej så illa, men trots det så går de inte att släppa dej för de finns även fina minnen kvar å de är väl dom som jag saknar, dom kvällarna vi kolla på film, när du krama å pussa mej, när du ringde varje kväll å sa godnatt, när jag låg bredvid dej i sängen i dina armar å hörde dina andetag å framförallt första gången som du sa att du älskade mej, kommer aldrig glömma den dagen, den stunden för jag var så jävla lycklig å jag ville aldrig att de skulle sluta illa mellan oss, men älskade du verkligen mej så mkt som du sa?? varför blev de så som de blev??åh hur kunde du göra så mot mej som du gjorde?? allt var bara ett jävla spel från din sida en chans till utnyttjing, what was the name of the game?

Nu kan jag snart inte tro på verkligeheten längre, för jag ville inte att de skulle vara över men hade inget annat val. Du var ju den enda för mej p jag trodde att du hade allt som jag behövde å ville ha, men ingenting kommer att bli detsamma igen för jag längtar efter dej och jag saknar dej så jävla mkt än. Men de bästa är väl att skita i allt å börja om igen. Men hur ska de gå när bara du finns i mitt huvud varje dag? allt som jag tänker på är dej å allt vi gjorde?
Ja menar,vet du hur mkt skit jag tog emot för din skull? åh hur många vänner jag vägra lyssna på och svek pga dej? men nu 2 år senare är mitt hjärta öppet och alla mina vänner som sa att jag borde lyssnat på dom bara strör salt i det, det gör så jävla ont och själen bara svider. Det gör så jävla ont att vara utan dej. Jag var så jävla glad när jag blev kär, men så blev allt som de blev trots att de inte är mitt fel så svider mitt hjärta och jag tror de har gjort att jag aldrig nånsin mer kommer våga bli kär igen, för jag är så rädd för att bli lika sårad en gång till, men inom mej hör jag nån såga till mej att jag inte kan bli ännu mer sårad än vad jag redan är, kanske är de sant, kanske inte, jag vet inte men att uppleva samma sak igen 2 gånger tror jag inte kommer hända igen, men att jag backar väldigt lätt när jag väl träffar nån känns inte så konstigt heller, för kärlek gör så förbannat onte när den dör ut å smärtan kan vara oändlig tills man hittar nån som man litar på å som man tror aldrig skulle göra en illa så som du gjorde å jag hoppas den dagen kommer men nu måste jag försöka komma i vanlig balans i livet igen å försöka att glömma dej trots att de verkar omöjligt, men tiden har sin gång och vi går med den..

Natti natt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0