Valet och kvalet
Helgen har varit bra, om man bortser från det som hände i fredags så ute på Siljevi. Igår (lördag) jobbade jag 12-19, ganska hyffsat med folk ändå så dagen gick ganska fort ändå. Sen på kvällen så åkte jag hem till Ewa och Mikko för att kolla på Eurovision Song Contest. På vägen ut dit så ringde Du, (känns som jag aldrig kommer klara av att skriva ditt namn här så alla ser) du sa att du ville att vi skulle träffas och prata om de som skedde på fredagen, men jag ville inte å så kunde jag inte, utan jag sa att jag ringer när jag åker hem från Ewa och Mikko.
Kvällen var trevlig, åt god mat å kolla ju som sagt på Eurovision Song Contest, för ovanlighetens skull så hejjade vi faktiskt på Norge, hehe! Å vi sa att om dom vinner så ska vi åka till Norge nästa år och kolla på Eurovisionen 2010 :)
En låt som fick mej att tänka mkt på dej och mej och det vi hade en gång i tiden, var Islands bidrag It is true? Den stämde på något sätt in på dej och mej. Och det var någonstans där som jag fick svaret på frågan när de gällde dej och mej..
Is it true?
Is it over?
Did I throw it away?
Was it you?
Did you tell me you would never leave me this way?
När jag sen ringde upp dej när jag åkte hem på natten så undrade om jag hade tänkt över ditt sms som du skickat till mej. Du vill att vi ska försöka igen. Men jag sa att jag inte ville de. Innerst inne så tror jag att mitt hjärta vill de, men klarar inte av att chansa på att bli lika sårad som sist gång, även om du säger att du ändrat dej så går det bara inte. Jag berätta allt detta för dej. Jag grät under tiden. Men samtidigt kändes det skönt. Nu kanske vi bara kan förbli bra vänner som vi var innan, men det kommer ta tid, men samtidigt tror jag de är bra för oss båda om vi inte hörs på ett tag, utan då istället släppa allt och börja om från början. Det kommer ta tid det vet jag och den tiden kommer ta förbannat ont, men tiden läker alla sår som mamma säger.
Natti Natt!
Kvällen var trevlig, åt god mat å kolla ju som sagt på Eurovision Song Contest, för ovanlighetens skull så hejjade vi faktiskt på Norge, hehe! Å vi sa att om dom vinner så ska vi åka till Norge nästa år och kolla på Eurovisionen 2010 :)
En låt som fick mej att tänka mkt på dej och mej och det vi hade en gång i tiden, var Islands bidrag It is true? Den stämde på något sätt in på dej och mej. Och det var någonstans där som jag fick svaret på frågan när de gällde dej och mej..
Is it true?
Is it over?
Did I throw it away?
Was it you?
Did you tell me you would never leave me this way?
När jag sen ringde upp dej när jag åkte hem på natten så undrade om jag hade tänkt över ditt sms som du skickat till mej. Du vill att vi ska försöka igen. Men jag sa att jag inte ville de. Innerst inne så tror jag att mitt hjärta vill de, men klarar inte av att chansa på att bli lika sårad som sist gång, även om du säger att du ändrat dej så går det bara inte. Jag berätta allt detta för dej. Jag grät under tiden. Men samtidigt kändes det skönt. Nu kanske vi bara kan förbli bra vänner som vi var innan, men det kommer ta tid, men samtidigt tror jag de är bra för oss båda om vi inte hörs på ett tag, utan då istället släppa allt och börja om från början. Det kommer ta tid det vet jag och den tiden kommer ta förbannat ont, men tiden läker alla sår som mamma säger.
Natti Natt!
Kommentarer
Trackback
