Om morgon dagen aldrig kommer
Jag sitter här helt ensam och fundersam
För ingen vet riktigt vad det betyder
Att sakna den man älskar och beundrar
Och åter igen så är de sanningen som svider
Jag hoppas att vi aldrig finner svaret
Men förändringar kan komma allt för fort
Och när då planen för morgondagen svinner
I en kamp där då varje problem kan verka stort
För om morgon dagen aldrig kommer
Och jag stilla somnar in
Vilka minnen vill du då ha kvar
Vad behöver du mej för - i framtiden
Vilka bilder skulle du ha brännas fast
Och bli till glädje eller till last?
Om livet dömde mej till strängaste dom
Och morgon dagen aldrig kom
Jag skyndar mej hem, men stegen blir tunga
Det känns som att jag går på utbränd jord
Vi trodde vi var unga och odödliga
Att soluppgångens evighet var vår
För om morgon dagen aldrig kommer
Och jag stilla somnar in
Vilka minnen vill du då ha kvar
Vad behöver du mej för - i framtiden
Vilka bilder skulle du ha brännas fast
Och bli till glädje eller till last?
Om livet dömde mej till strängaste dom
Och morgon dagen aldrig kom
